Abstrakt: I kölvattnet av negativa centralbanksräntor och ständigt sjunkande räntor på statsobligationer i Europa så har flera europeiska storbanker fått se sina aktiekurserslaktas det senaste året, då de “lätta och riskfria” avkastningalternativen har sinat samtidigt som regionens ekonomier har stagnerat. Nu verkar prbolemen alltså ha nått nordens (och Sveriges) största bank, nämligen Nordea… 

• Nedan ses en graf som återspeglar den implicita räntan för en korg statsobligationer tillhörande så kallade “utvecklade nationer”.  Dessa statsobligationer är finansiella tillgångar som allt från pensionsfonder till banker och försäkringsbolag behöver för att kunna en betydande del “riskfri” avkastning, för att möta sina avkastningskrav på ett så förutsägbart sätt som möjligt. Den framtida nominella avkastning som desssa obligationer ger vid köp idag är långt under vad som är hållbart i längden.

Implicit kastning för statsobligationer.

• Släng på en slev av negativ centralbanksränta från ECB tillsammans med ekonomisk stagnation och brist på inflation i Europa så händer följande med några av Europas absolut största banker:

Aktiekurserna för bankjättarna Deutsche Bank (överst) och Credit Suisse. Notera att de i år fåt se sina aktuekurser nå nivåer som understiger krisnivåerna under finanskrisen åren 2008-2009.

• I Sverige har vi idag negativ reporänta, negativ avkastning för statsobligationer upp till 7 år och en negativ interbank-ränta (STIBOR).

Nordea och Sveriges nya bankkris-regler:

I och med dagens motvinder för banker och andra finansinstitut så kanske inte dagens smällkaramell i form av ett läckt dokument från Finansinspektionen (FI) så överraskande. SVD sammanfattar dokumentet:

“Nordens största bank, har systematiskt underskattat riskerna i sin utlåning till företag. Konsekvensen är att banken saknar enorma summor pengar och kan tvingas till en nyemission på mellan 50 och 80 miljarder kronor. De sensationella uppgifterna finns i en hemlig promemoria på Finansinspektionen.”

Detta är verkligen ingen liten summa, vilket bloggaren 40procent20år påvisar med följande kommentar på twitter:

“80 miljarders jämförelse med: (md) Börsvärde: 319 EK: 266 Omsättning 89 Vinst 31”

80 miljarder kronor motsvarar alltså 25% av Nordeas börsvärde, 30% av det egna kapitalet, 90% av totala omsättningen år 2015 och är hela 2,58ggr så mycket som Nordeas vinst föregående år.

Men vänta, det blir än mer spännande (framförallt du som är kund hos Nordea) då Sverige sedan 1 februari i år har nya regler för så kallad “bankkrishantering”. Under senaste finanskrisen gick svenska staten in och hjälpte de krisande bankerna med kapitaltillskott (skattepengar), något som från och med i år är förbjudet. Vid nästa bankkris gäller istället följande:

“Aktieägare och långivare ska bära förluster

Resolution innebär att staten genom Riksgälden kan ta kontroll över problemdrabbade institut för att rekonstruera eller avveckla dem under ordnade former. Under processen hålls hela eller delar av institutet öppet så att insättare och andra kunder har tillgång till sina konton och övriga tjänster. Förlusterna hanteras genom att institutets aktie- och fordringsägare får sina innehav nedskrivna och/eller konverterade till aktiekapital (s.k. skuldnedskrivning eller bail-in). Garanterade insättningar är undantagna från skuldnedskrivning.

Därigenom skyddas skattebetalarna och det blir i stället institutets ägare och långivare som har lånat ut pengar till institutet som får bära förlusterna, på samma sätt som i en vanlig konkurs. Det innebär att de flesta långivare löper en större risk jämfört med vad som ofta varit fallet historiskt. Garanterade insättningar påverkas däremot inte av skuldnedskrivning eftersom de är undantagna.”

Obs! Fysiskt guld och silver har som påtalats tidigare ingen kreditrisk till skillnad från pengar på banken, vilket endast är en fordran på banken (dvs ett LÅN till banken).

Det blir intressant att se vilken effekt denna läcka kommer att ha på Nordeas aktiekurs imorgon…