Abstrakt: Igår uppmärksammade SVD en rapport rörande pensionsskulder i landet. Det dystra innehållet fick SVD att rubricera den sammanfattande artikeln; “Ny rapport: kommunerna hotas av pensionsbomb”.

Denna blogg har ofta påtalat den problematik som jag ser drabba pensionssystemet, försäkringsbolag och andra entiter som BEHÖVER FAST INKOMST för att få sin budget att gå ihop, i kölvattnet av vissa centralbankers absurda tilvvägagångssät vad gäller “monetära lättnader”.

Frågan som ställs är hur finansinstitut och system kan förväntas uppnå tillräcklig inflationsjusterad avkastning i framtiden då till exempel vi (i Sverige) har negativ reporänta och flertalet statsskuldsväxlar som också ger en negativ nominell avkastning?

Försäkringsbolagen är till exempel några av de mest riskaversiva finansinstitutet som finns. De har lagt ned massiva resurser på att kalkylera vilken avkastning de i snitt behöver för att kunna täcka de prognostiserade utbetalningarna som uppkommer vid olyckor, sjukdomar och andra negativa skeenden.

Pensionssystemet har samma problematik UTÖVER det faktum att om en individs nominella pensionsutbetalningar i framtiden fullgörs så är det pensionsutbetalningarnas REALA värde som betyder något. Vad är ens en pension på 25 000SEK per månad värt år 2035? Det är omöjligt att svara på då vi idag inte kan veta vad den aggregerade inflationen är till år 2035.

Idag har alltså dessa entiteter mer eller mindre NOLL avkastning från den del av portfölj som ofta enligt lag/regler MÅSTE investera i fast inkomst (bankränta, företags- och statsobligationer etc).

All den uteblivna avkastningen som följer av till exempel riksbankens räntebeslut och artificiella försök att få ned statens finansieringskostnader (monetära lättnader) måste tas igen på andra håll om dessa finansinsitut ska kunna få den framtida budgeten att gå ihop. Detta är troligtvis en stor orsak till varför världens börser fortsätter att tåga på relativt bra med tanke på den myriad av negativa rapporter ekonomiska rapporter som inkommer från alla håll och kanter.

I SVDs artikel tas inte ens denna (centralbanksskapade) inkomstproblematiken upp. De tar dock upp “tacksamt” upp alternativa lösningar:

“Antingen behöver skatterna höjas eller kvaliteten på välfärdstjänster att sänkas, säger Greger Gustafson.”

Som alltid med dessa Keynesianska galenskaper så pantsätts vår framtid för att “underlätta” situationen i nutid. Rekordlåga räntor som leder till ökad belånging IDAG (i form av t ex bostadsbubblan) betyder helt enkelt att man får spara mer i FRAMTIDEN. I det fall att räntorna skulle normaliseras i framtiden,  säg 3%-5%, så kan man bara föreställa sig hur mycket de högbelånade bostadsägarna skulle få behöva sänka sina utgifter med för att täcka räntekostnader som gått upp några 100%.

 

 

 

 

 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Name *
Email *
Website